Arwidsson Talks på Moderna Museet

Debatt9Omvärld31

ETTELVA var på Arwidsson talks på Moderna Museet den 18:e april. Arwidsson Talks är Arwidssonstiftelsens plattform för samtal, debatt och ny kunskap.

Varje år presenteras inom ramen för verksamheten olika goda exempel, innovativa lösningar och inspirerande visioner, som uppmuntrar till diskussion och samverkan mellan yrkesgrupper och branscher som arbetar med stads- och samhällsutveckling.

Programmet började med att Leilani Farha, FN:s särskilda rapportör för rätten till bostad, gav oss en bild av den näst intill epidemiska bostadskrisen som sveper över världens städer och dess orsaker och konsekvenser. Krisen drabbar numer även yrkesgrupper med normalinkomster och fasta jobb och beror på att den mänskliga rättigheten att bo tillåtits exploateras och blivit ett sätt att tjäna grova pengar.” Hemlöshet är ett samhälleligt misslyckande och inte ett individens.”  Leilani berättade om The Shift, ett projekt som pågår i Barcelona och som syftar till tillgång till bostäder åt alla före 2030. Arbetet pågår med att påverka samhället i rätt riktning.

Felicitas Zu Dohna, forskare vid Arups avdelning för framtid och innovation presenterade rapporten Cities Alive, Designing for Urban Childhoods, om barnperspektiv i stadsplaneringen. Felicitas utgångspunkt var att städer egentligen inte behöver specialdesignas för barn utan att de barnvänliga kvaliteterna egentligen är de naturligt mänskliga – att det som är bra för barn är bra för oss alla.

Rotterdam har ett program för barnvänlig stad där man utvecklar hur stadens ytor används. Även i New York pågår arbete. Skolgårdar har till exempel börjat användas av allmänheten när skolan är stängd. Man har öppnat dem, anlagt dem med gräs, skapat en vänligare miljö men ytorna används också för att ta hand om dagvatten.

Man kan ge små utrymmen i staden multifunktion med någon form av lekmöjlighet. Det är så små detaljer som krävs för att en yta ska bli ”lek-bar”, en linje i gatan, som på bilden, någon enkel form eller nivåskillnad kan räcka. I Bogota och Tirana ser man barn som agenter för att driva olika stadsutvecklingsprojekt.

Felicitas exemplifierade med Barcelonas arbete med att i superkvarter ge gatorna tillbaka till invånarna genom att stänga av trafik och därmed bidra till gatuliv, se mer i länken; Superblocks

Ytterligare programpunkt på temat ”staden är vårt vardagsrum”, utgjordes av Eik Bjerregaard, projektchef på danska Cobe Arkitekter. Han börjar med att beskriva Köpenhamns arbete med stadsutveckling och menar att stadsutveckling kommit att bli Köpenhamns sätt att profilera sig i likhet med New Yorks frihetsgudinna och Paris Eiffeltorn- Liveability for People. Vidare beskriver han en rad projekt som exempel på Köpenhamns progressiva, inkluderande och aktiverande arbete med särskilt fokus på barn i staden. Bland annat att börja betrakta infrastruktur som allmänna utrymmen. Att använda den första snön för att studera hur människor rör sig på en plats och planera den därefter. Han exemplifierade bland annat med Israels plats. Bilarna finns kvar men du kan inte se dem. På platsen finns en integrerad skolgård. Terrängen ordnas i olika nivåer för att skapa informella sittplatser. En annan linje de arbetat med; varför riva när du kan utveckla? Det finns efterindustriella möjligheter att klä in med ny användning. En omvandling kanske till hotell eller liknande. Ett exempel som nämndes var Paper Island som gjordes om till en kreativ hubb och nu attraherar många turister.

Från att barn tidigare flyttade till förorten med sina föräldrar söker de sig nu till stadens centrala delar. I samband med detta måste nya stora förskolor byggs och frågeställningen blev då hur vi kan se individen på allt större förskolor? Hur kan vi göra att en stor förskola upplevs liten? Lösningen blev en indelning i småhus, enkla former, som en barnteckning. Med vinterträdgårdar, en liten stad för barn.

Den internationella responsen till projektet summerades i att det var slöseri med resurser att lägga så mycket krut på ett projekt för barn. – Men vi lägger våra resurser på nästa generation och det är viktigt, tycker vi. Andra exempel på förskoleprojekt är Forfatterhuset Kindergarten från 2014 och Kid´s City 2015, där man jobbat på samma sätt. Kid´s city är inspirerat av Christiania med stor variation. Budgeten är normal. Superbillig fasad kan ge utrymme för annat. Alla exemplen är förskolor i kommunal regi.

Andra programpunkter under dagen var:

Living services, digitaliseringen tredje fas med Sofia Pörner från Fjord, de förmodade effekterna av living services på bostäder, infrastruktur och stadsutveckling

Socialt hållbar fastighetsutveckling med Martin Blake, vice VD för Daniel Corporation om omvandlingen av Torontos miljonprogramsområde Regent Park med fokus på företagets sociala arbete och affärsmodellen som utvecklats för att gör detta möjligt.

Uddevalla inspirerat av Toronto, Carina Johansson, samhällsbyggnadschef i Uddevalla talar om hur Uddevalla inspirerats av projektet i Toronto.

Avslutningsvis talade Jan Liesegang, en av grundarna till det nyskapande arkitektkollektivet Ramblabor Berlin om Arkitektur som verktyg. Han presenterade arbetsmetoder för stadsutvecklingsprojekt som alltid inkluderar de boende och flera olika yrkesgrupper. Styrkan i ett kollektivt arbetssätt skapar nya inkluderande platser i städerna.

I stort en lyckad och lärorik dag på Moderna Museet!