i + ABC-staden – ett nytt lokalsamhälle i en föränderlig värld

Debatt18Omvärld62

Linnea, Malin och Emma har skrivit en omvärldsspaning om hur stadsbyggandet kan påverkas av pandemin. Debattartikeln är publicerad i tidskriften PLAN – Föreningen för Samhällsplanering.

Stadsplanerare och arkitekter skapar miljöer och byggnader som passar människans rörelsemönster och vanor. När vi nu får uppleva konsekvenserna av hur en pandemi påverkar vårt moderna samhälle måste vi omformulera sättet vi arbetar, planerar och bygger. Denna typ av förändringar inom stadsbyggandet är ett återkommande fenomen i historien, men nu när vi är mitt i att formulera vad det nya vanliga är – vad vill och tror vi att det kommer att bli? Och hur förhåller vi oss till det gamla vanliga?

ABC-staden är ett begrepp som lanserades på 50-talet och innebar att noder med platser för arbete, bostäder och centrum skulle förse människans vardagsfunktioner inom korta avstånd. Noderna kännetecknas av det lilla grannskapet där vi känner våra grannar och tryggt rör oss till vårt lokala centrum där jobben, aktiviteter och skolor finns. Denna folkhemstanke står sig stark i vårt plötsliga skifte till att fler arbetar hemma med anledning av smittorisken under pågående pandemi. Plötsligt blomstrar stadsdelar som under perioder har haft svårt att fylla sina verksamhetslokaler pga. dåligt marknadsläge under tider då alla pendlat till city. Nu tillbringar vi inte bara helgerna i vårt grannskap utan de som kan förlägger också arbetsdagar med möten och luncher i hemområdet.

Genom historien har hälsa många gånger varit anledning till stora paradigmskiften inom stadsbyggandet, bland annat i samband med krig och tidigare pandemier. Sanatorieanläggningar för tuberkulossjuka finns fortfarande kvar som vackra institutioner mitt ute på landsbygden. 1930-talets dåliga luft och föroreningar i innerstaden blev anledningen till en byggnadstradition som förespråkar ljus och luft mellan husen. Det är drastiskt att säga att 2020-talets alltmer digitaliserade samhälle i kombination med pandemin blir kontors- eller citydöden, men visst finns det tendenser om att vår syn på arbets- och handelsplatser kommer att ändras efter den här oroliga tiden. Likaså förändras behovet av funktioner och mötesplatser såsom restauranger, caféer och utlämningsställen i vårt närområde. När en större del av arbetet och handeln sker i hemmet, vad är då ett kontor och en butik? Och när vi får all världens intryck i hemmets lugna vrå, vad behöver vi då i det offentliga rummet?

Hur drastiska kommer förändringarna att bli? Restriktionerna kring antalet besökare har gjort att vi tillbringat mer tid utomhus och hittat fler sätt att nyttja gaturum, torg, parker, grönområden och bostadgårdar. Kultur- och nöjesevenemang ställs in eller blir digitala vilket lämnar byggnader gapande tomma. Restaurangerna har tvingats hitta nya sätt att bedriva sin verksamhet på genom exempelvis helg-kassar och mer take away. Hotellen har i huvudsak blivit en plats för stay-cations för alla som annars brukar men nu inte kan resa som tidigare. Och butiker i stadskärnan har stängts ner då behovet och möjligheten att besöka fysiska butiker har minskat. Pandemin har i detta fall påskyndat den process som sedan tidigare redan varit på gång med minskad handel i city och en större digital marknad. Samtidigt har den också visat på det behov som finns av kultur-, nöjes-, restaurang- och hotellnäringen. För i detta fall finns en stor efterfrågan, längtan och förhoppning om att allt ska kunna återgå till det vanliga. Men när och hur – och vilka förändringar kommer att behöva göras?

Vi på ETTELVA Arkitekter tror på en framtid där grannskapstanken adderar ”i”, som står för internet, e-handel, fjärrstyrda undervisnings- och kontorsplatser, till tanken om ABC-staden. ABC är i det här fallet är en mix av alla funktioner i små lokala områden och inte som tidigare uppdelat på bostadsområden, industriområden och centrum. Det är en stad där flöden av människor inte är lika förutsägbara utan kan fördelas mer jämnt under dygnet, där fritiden ges större flexibilitet och där vardagspusslet kan hanteras utan att bidra med stress. Kategorier luckras upp; arbetsplats, permanentbostad eller fritidshus, vad spelar det för roll? Med internet har vi obegränsade inputs från hela världen om hur vi brygger kaffe, lagar mat, klär oss och motionerar. ”i” är ett tillskott till ABC som inte begränsar oss, tvärtom berikar oss, men vår dagliga fysiska rörelsesfär blir för många främst inom grannskapet. Vi lever större och mer ihopkopplade med resten av världen men inom mindre geografiska områden där city fortsatt blir platsen för rekreation och nöjen som inte ryms i våra lokala centrum, men kanske i en ny form.

Mer konkret tror vi att det lokala postkontoret kommer att bli ett nav i tillvaron som kommer att få en tydlig plats i planerandet av nya områden. Det blir där vi springer på våra grannar när vi ska hämta våra senaste inköp. Kanske kommer varje flerbostadshus nu att få sitt eget rum för leveranser för att tillgodose det nya handelsmönstret – en given åtgärd från 2010-talets hållbarhetsprogram som ofta rationaliserats bort tidigare. Att vi tillbringar mer tid hemma tror vi kommer att gynna förutsättningarna för en levande sockelvåning i och med en ökad efterfrågan på fler typer av funktioner i närområdet. Behovet av hemmakontoret är större än någonsin, så att det kommer att få en mer central roll i planerandet av framtidens bostäder är vi övertygade om.

Kanske blir paviljonger på våra bostadsgårdar och i parker ett allt vanligare inslag för att möjliggöra utomhusvistelse i fler typer av väder. Troligt är att tillgången till en varierad närmiljö blir allt viktigare i planeringen av nya och utvecklingen av befintliga områden. Våra kontor kommer kanske att ses mer som en plats för den sociala delen av arbetsvardagen när våra hem för många ersätter det individuella cellkontoret för lugn och ro. Samtidigt förblir tillgången till en arbetsplats utanför hemmet viktig. För hotellbranschen känns ett spännande koncept och tillgången till en bra restaurang, spa och avkoppling som nyckeln till att attrahera lokalbefolkningen – en miljö som ger utrymme för vila och samtidigt känns exotisk, lyxig och som ett avbrott från vardagen. Kanske kan chambre separeé bli mer vanligt på restauranger? Likaså känns upplevelseformer som karaoke-rum, escaperooms och hyra av små lokaler ännu mer aktuellt. Både i de fall våra hem inte räcker till, och för dem som tillbringar allt mer tid hemma och längtar efter miljöombyte.

Oväntade och kreativa sätt att använda vår byggda miljö är ett spännande inslag i processen att specificera vad det nya vanliga kommer att bli. Oavsett vad vi planerar eller bygger bör vi ha idén om den mix av funktioner som lokalsamhället utgör och vår alltmer digitala verklighet med oss – i + ABC. Det skapar hållbarhet, långsiktighet och möjliggör för behov som vi idag kanske inte kan förutse men som kan vara aktuella i framtiden.

Denna regenerering av ABC-staden kan blomstra i områden med boende inom kunskapsfokuserade branscher men riskerar att skapa än mer utanförskap i lokalsamhällen där större delen av befolkningen behöver ta sig in till arbetsplatsen trots Corona. ABC-staden har i sitt grundkoncept ett lager av social inkludering och möten människor emellan i det gemensamma centrumet. Vi tror och hoppas på en i + ABC-stad som kompletteras med mer småskalig blandning av bostadstypologier och prisnivåer för en mer hållbar framtid.

Vår uppgift och våra uppdrag kommer att fortsätta påverkas av det som händer i vår omvärld. Vad som än påverkar den känns vår ambition om att visa omtanke i en föränderlig värld mer aktuell än någonsin.

Text: Linnea Silfverdal, Malin Holmbom, Emma Östlund
Bilder: Lovisa Alsberg

Bilderna är från Lilla Sköndal där vi i vår nystartade serie ”Nyfiken på” besökt Martin som bor i ett ETTELVA-hus och som startat upp lunchrestaurang i sitt hem – som en direkt konsekvens av förändrade vanor och förutsättningar. Martin som i vanliga fall driver en cateringfirma, hittade ett nytt sätt att bedriva sin verksamhet genom att se potential i sitt hem och samtidigt fylla ett uppdämt behov i området. Lilla Sköndal är ett nybyggt område som på flera sätt skiljer sig från ABC-staden, exempelvis genom de få verksamhetslokaler som finns i närområdet. Enligt de boende hade fler restauranger efterfrågats redan innan pandemins utbrott, men våra hastigt förändrade vanor har gjort avsaknaden ännu tydligare.