Vi välkomnar landskapsarkitekt Ellen Eriksson till ETTELVA-familjen!
Ellen är uppvuxen i det lilla samhället Vattholma utanför Uppsala. Det var även utanför Uppsala, på SLU som hon utbildade sig till landskapsarkitekt. På fritiden gillar hon att resa, vara ute i naturen och att sticka. Hon spelar även fotboll i ett damlag.
Hur kom det sig att du blev landskapsarkitekt?
– Jag har alltid varit intresserad av naturen, av min omgivning och att få upptäcka nya platser. Min pappa är landskapsarkitekt så under min barndom blev jag ofta meddragen till torg och parker och fick tidigt en förståelse för att det är gestaltade rum. När jag blev äldre förstod jag kopplingen mellan hur den fysiska miljön påverkar både människor och naturens ekosystem. Att jobba som landskapsarkitekt är ett konkret sätt för mig att jobba med hållbar utveckling och bidra till förändring.
Är det någon fråga inom ditt yrke som engagerar dig extra mycket?
– Jag är fortfarande ny i branschen och försöker suga åt mig ny kunskap som en tvättsvamp, det är mycket som engagerar. Under utbildningen har både sociala och ekologiska frågor engagerat mig. Exempelvis hur man genom gestaltning kan forma platser som bidrar till biologisk mångfald och till människors liv. Även sociala frågor som hur vi genom gestaltning kan påverka och ändra på våra invanda mönster. Vi människor måste förändra våra vanor. Genom landskapsarkitektur och stadsplanering kan vi stötta den förändringen exempelvis genom att tillgängliggöra cykling för att färre ska ta bilen. Vi kan också skapa platser att mötas på så att vi träffar våra grannar och i förlängningen vågar låna varor och tjänster av varandra i motsats till att alla ska äga.
Hur har din första tid på ETTELVA varit?
– Väldigt bra! Jag har blivit varmt välkomnad. ETTELVA känns som ett kontor där folk har roligt tillsammans. Det är både avslappnat och professionellt. En inspirerande miljö!