Rapport från Bygg hållbara samhällen med plats för alla

Debatt16Hållbarhet32Omvärld45

Delar av ETTELVAs Stadsbyggnadsteam besökte Boverkets seminarium Bygg hållbara samhällen med plats för alla!

Boverkets Bygg hållbara samhällen med plats för alla! blev en seminariedag som präglades av diskussioner om hur vi bemöter klimatkrisen och problem med segregation och bostadsbrist – de frågor som marknaden inte klarar av att lösa. Dagen syftade till inspiration och framtidsspaningar om hur en ökad urbanisering kommer att påverka våra samhällen och hur planeringen måste göras hållbar, även socialt och ekonomiskt. Affordable housing, cirkularitet för byggmaterial, digitalisering och byggemenskaper nämndes som tillvägagångssätt för att öka bostadsbyggandet med sunda och återvunna material. Seminariet i sig gav kanske inte svar på de problem som formulerades, däremot förtydligades Boverkets roll och det stöd som vi planerare kan förvänta oss från statlig nivå.

Yvonne Svensson, Boverkets rättschef, förespråkade att ”med lag ska det hållbara samhället byggas” – ett slag för lagarnas portalparagrafer, att de visar på lagens viljeriktning och hur de i sin tur kan tillämpas för att förstå lagen. När det gäller rätten till bostad gjorde en Yvonne en juridisk djupdykning för att reda ut hur lagarna ställer sig. Övergången till digitala planprocesser kan komma att innebära att justeringar av lagtexter för att det ska kunna fungera. Lagar kan vara tillfälliga, de kan snabbt bli inaktuella, men bör i så stor utsträckning som möjligt utformas för att vara hållbara över tid.

Helena Bjarnegård, riksarkitekt på Boverket, talade om sin roll mellan stat och kommun men också om den romerske arkitekten Vitruvius teorier om ändamålsenlighet, hållbarhet och skönhet som ett sätt att uppnå det hållbara samhället. Vitruvius kan än idag fungera som vägledning för det offentligas arkitektur. Helena talade vidare om Rådet för hållbara städer där bland annat Vinnova och Formas ingår och som förmedlar forskningsmedel för olika innovativa projekt på området.

Kjell A Nordström, doktor i ekonomi, stod för inspirationsföreläsningen och menade att vi människor organiserar oss och vår värld genom ”mänskliga” överenskommelser och fantasier. Norden med sina 26 miljoner invånare är den 9:e största regionen i världen och vi har varit framgångsrika i många år. Vi har varit innovativa bland annat som följd av långvarig fred. Norden präglas också av hög tillit – “ju högre tillit desto tunnare kontrakt”. USA har som exempel låg tillitsnivå. Nordens länder är också moderna samhällen där kvinnor under lång tid och i hög grad varit yrkesverksamma. Kjell menar också att Sverige är ett av världens mest extrema länder och att vi utmärks av en stark individualism. Landet har också väldigt goda förutsättningar för att pröva olika idéer, starta företag, lyckas eller misslyckas, med ett utvecklat skyddsnät.

Världen i dag präglas av kapitalism, urbanisering och digitalisering. Kjell beskrev kapitalism som en maskin som sorterar mänsklig aktivitet i två högar: en effektiv och en ineffektiv. En effekt av urbaniseringen är att konkurrenssituationen som rått mellan världens cirka 200 länder kommer att bytas ut mot en mellan världens 600 största städer. Detta är något vi redan sett början på: Kjell påminde om att det idag är mer effektivt att vända sig till sin borgmästare än sin statsminister och nämnde amerikanska städers klimatarbete som exempel. Utvecklingen går snabbt. År 1900 bodde 10 % av världens befolkning i städer, 2006 bodde 50 % i städer. Digitaliseringen innebär att allt som kan digitaliseras digitaliseras. Kjell beskrev dessa tre parametrar som anden i flaskan: när den väl släppts ut är den omöjlig att tvinga tillbaka.

Per Bolund, bostadsminister, talade om regeringens politik för hållbara samhällen och menade att vår generations viktigaste uppgift är att skapa ett samhälle som håller även för de som ska leva långt efter oss. Barnkonventionen blir lag och ska genomsyra arbetet. Per arbetar för finansiell stabilitet och ett stabilt bostadsbyggande. Ekonomin ska gynna dem som fattar klimatsmarta val. För att ha en chans att bryta segregationen och skapa bostäder som även de mest resurssvaga har råd med behöver Sverige utveckla en form av “social housing” för svenska förutsättningar, menade Per Bolund.

Dagen fortsatte med fördjupningsföreläsningar på olika områden:
Klimatkris – hur anpassar vi den byggda miljön? Framtidens klimat kommer innebära stora krav på samhället och vi kommer allt oftare ställas inför utmaningar extrema väderhändelser som skyfall och översvämningar. Vad behövs för att möta dessa utmaningar? Hur ska vi minska samhällets sårbarhet? Kartläggning av värmeöar är exempel på vad som kan behöva utvecklas i högre grad. Vikten av passiva system av till exempel avlopp nämndes för att vi inte bygga in sårbarhet vid elbrist i olika system.

En obruten digital samhällsutvecklingsprocess är ett regeringsuppdrag där lantmäteriet är samordnande. Syftet är att stärka bostadsbyggandet och öka antalet bostäder. Det gäller hela byggprocessen från översiktsplan – detaljplan – fastighetsbildning – bygglov – byggfas till förvaltning. Det handlar om att tillgängliggöra informationen och verka för enhetlighet, kvalitetssäkring och tillgänglighet.

Några tankar om dagen från Stadsbyggnad på ETTELVA
Är det säkert att digitalisering i förlängningen innebär ökat deltagande, alltså demokrati? Även i frågor kring att inkludera barnperspektivet beskrivs de digitala processerna som allt mer viktiga för att nå ut. Tilliten till det digitala är stark men utifrån Kjells föredragning ska vi också värna om den tillit vi har till varandra och våra institutioner. Kanske bygger tilliten ändå på det personliga mötet. Vad sägs om att vi får förlita oss på Vitruvius och använda digitala världen ändamålsenligt, att möjliggöra utan att ersätta?

Apropå urbanisering: Kjell nämnde inte stadens beroende av en levande landsbygd. Varifrån ska vår mat, vår energi eller olika råvaror komma? Det som gör staden stark och konkurrenskraftig är dess täthet – möjligheten till möten mellan kreativa människor – men plats för produktion och hantering av stadens ”restprodukter” räknas ofta inte in. Staden är beroende av landet. Har staden och dess invånare något ansvar för en levande landsbygd?

Vad har vi för ansvar för urbaniseringen och hur kan vi försvara att bygga i hamnlägen när vi samtidigt har mer data än någonsin som visar att översvämningar kommer bli allt vanligare i framtiden? Kanske kan även det förklaras med Kjells beskrivning av kapitalismen som en av andarna i flaskan, kapitalet som driver fram bostäder i attraktiva lägen via en bostadsmarknad.

Social housing, affordable housing, “den nya hyresrätten”, när blir det verkstad av snacket? Det behövs en ansvarsfull bostadspolitik (ping ministern) som verkligen vill lösa problem med segregerade områden och möjligheten att skaffa en bostad till rimligt pris, oavsett om det enligt lag kan ses som en mänsklig rättighet.

Förutom inspiration från kunniga talare ägnades dagen åt roliga och inspirerande möten i form av mingel, mingel, mingel!

DANIEL, ILGA och LINNEA