På ETTELVA har vi ritat bostäder i mer än 40 år. Det är något vi brinner för, den goda bostaden, hur vi skapar förutsättningar för hur människor bor och lever sina liv. Boverkets nya byggregler har gett upphov till mycket diskussion på kontoret. I en serie samtal som vi publicerar på vår hemsida reflekterar vi kring hur byggregler och samhällsförändringar påverkat bostadsutformningen och diskuterar vilka möjligheter samt risker vi ser med de nya reglerna. Först ut är Michael Klingemann, en av kontorets grundare och Nico Liljenberg, del av vår VD-duo som båda två är erfarna bostadsarkitekter.
Michael, vilka skillnader ser du på hur man resonerar kring bostadens kvalitéer idag och på 80-talet då du påbörjade din karriär?
– Det är en jättestor skillnad. Framför allt har det att göra med den tid då jag påbörjade min arkitektbana. Jag har som arkitekt vuxit upp med bostadsnormerna i God bostad (1). Jag anser att den i större utsträckning än dagens regelverk pratar om möblerbarhet och relationen mellan rum. Exempelvis att man i en (större) bostad ska kunna ha gäster hemma samtidigt som en sjuk person ska kunna ta sig till badrummet utan att passera dem. Att köket ska ligga i anslutning till entrén. Även rumsmåtten skiljer, exempelvis att ett föräldrasovrum var 2,7×2,7 meter. Idag får säljbarhet och projektekonomi styra alldeles för mycket, bostadens kvalitéer blir styvmoderligt behandlade. Även där det finns ett stort intresse och kunskap kring bostadskvalitéer hos våra beställare får ekonomin styra, annars får de inte starta projekten. Det är ett väldigt kortsiktigt förhållningssätt till de bostäder vi skapar.
Kan ni lyfta fram några förändringar i byggregler eller samhällsförändringar som påverkat den rådande bostadsarkitekturen i Sverige särskilt?
– Tidigare var det främst allmännyttan som utvecklade bostäder. Idag finns många fler bostadsutvecklare. Kostnaderna för att bygga har förändrats, tidigare var det lättare för bostadsutvecklare att leva upp till exempelvis god bostad. Idag är hela tiden argumentet att det blir för dyrt vilket stämmer. Arbetstimmarna kostar mer idag och materialpriserna har gått upp mycket vilket har påverkat bostadsutformningen, resonerar Michael.
– Efterfrågan styr utbudet. Under pandemin ökade efterfrågan på större lägenheter, vi började rita rymliga klädkammare med fönster för hemmakontor. Nu har vi en lågkonjunktur och efterfrågan på väldigt priseffektiva bostäder har ökat. Det ska vara mycket funktion på samma yta. Många små treor på 55 kvadratmeter. Det kommer synas i den bostadsarkitektur som vi bygger nu, säger Nico.
– Jag tycker att den utvecklingen är skrämmande, fortsätter Michael. Tidigare strävade man efter en rimlig lägenhetssammansättning. När man inte klarar av att hyra ut större lägenheter blir resultatet bara smålägenheter. Det påverkar lägenhetssammansättningen i bostadsområden. Det riskerar att skapa större segregation. Jag tycker att beställare skjuter sig själva i foten med det här kortsiktiga resonemanget. Vi behöver hitta ett sätt att reglera detta så att bostadsområden blir attraktiva på lång sikt, konstaterar Michael.
– Jag håller med. Särskilt när vi vet att det vi bygger idag inte kommer gå att riva ur ett hållbarhetsperspektiv. Då kan vi inte bygga så pass oflexibelt med många stomväggar, det kommer generera problem i framtiden, fyller Nico i.
– Historiskt sett är livslängden på äldre bebyggelse längre enligt min analys. Det är oftast små lägenheter som behöver byggas om för att bli större, slås ihop. Vi behöver en diskussion i branschen för hur vi ska möta detta. Det finns inget ekonomiskt incitament att bygga in den flexibiliteten idag. Våra beställare sitter i en marknadsekonomi som de är beroende av, menar Michael.
Vilka kvalitéer har ni under era år som bostadsarkitekter värnat extra mycket?
– Jag tycker det är jätteviktigt att ta hänsyn till rumssamband. Att lägenheter har en social och en privat zon, att sovrum och badrum placeras med ett nära samband och att man inte vill öppna ytterdörren och titta rakt in i badrummet om dörren står öppen är några viktiga aspekter. Man vill inte heller behöva passera en grusig hall för att nå andra rum. Man behöver förstå rummens användning. Våra beställare uppskattar inte när det blir överyta i hallar, men personligen tycker jag det är viktigt med den typen av övergångszoner mellan olika ytor i bostaden. Hallar och passager har ett oförtjänt dåligt rykte, de fyller en viktig funktion, säger Nico.
– Det är där man lättast kan spara yta. Det gäller även hisshallar. Måtten pressas vilket påverkar måttet för hall i lägenhet, fyller Michael i.
– Jag lägger även stort vikt vid köksutformning, fortsätter Nico. Köket bör inte vara ett genomgångsrum som du måste ta besökare genom. Idag finns enbart en efterfrågan på öppen planlösning. Men det är viktigt att ha med sig viss avskiljbarhet. Man ska ha en verklig möjlighet att kunna dela av. Framför allt i större lägenheter där det kan tänkas bo en familj med flera barn. Återigen handlar det om flexibilitet. Vi vill fånga upp problematik med trångboddhet, det behöver finnas möjlighet till lugn och ro för exempelvis läxläsning. Det är en utmaning för oss arkitekter att hitta ytor för olika aktiviteter parallellt.
– När man jobbat en bit in i projektet och man känner att det skaver då måste man våga göra om! Vi får inte nöja oss utan alltid vara öppna för att tänka nytt även om det innebär ett omtag. Som arkitekt måste du vara envis. Det går alltid att lösa planen på ett bra sätt. Vi måste använda skisskedet på ett mycket bättre sätt. Aldrig säga, vi ändrar det här sen. Det vi skickar i väg till kund får vi leva med, konstaterar Michael.
– Många av de kvalitéer vi tar hänsyn till står i motsats till varandra. En viktig uppgift för oss arkitekter är att göra rätt prioriteringar, beskriver Nico.
Det har varit mycket diskussion i samband med lanseringen av de nya byggreglerna. Under de här 40 åren har byggreglerna hjälp eller stjälpt?
– De har hjälp oss och stjälpt andra. Vi har visat att vi klarar av att hantera byggregler, vi är skickliga på att göra bra planlösningar. Regelverken och standarder har pressat bostadsutvecklarna att göra mer än de ibland vill. Med byggreglerna kan vi stödja oss på möblerbarhet och invändiga mått, resonerar Michael.
– Jag tror att marknaden fortsatt kommer styra och hålla uppe de boendekvalitéer som vi nu upplever ges mer tolkningsutrymme i de nya byggreglerna. Det bästa sättet är att visa våra beställare hur man kan göra andra lösningar för samma yta. Gneta på tills vi hittar något! Det kan handla om att ändra husdjupet 10 cm. Vi måste se var problemet ligger. Jag tror att vi med de nya reglerna har större möjlighet att göra de prioriteringar vi pratat om med en större flexibilitet i styrande ytor och mått. Risken som jag ser med de nya reglerna är att de förändringar som sker nu är färdigbyggda bostäder om 5-10 år, först då vet vi hur de boende reagerar, säger Nico.
Detta är första delen av fyra i en serie samtal om bostadens kvalitéer. Håll utkik i våra kanaler efter nästa del.
(1) Svensk bostadsnorm och serie publikationer från Bostadsstyrelsen (senare Boverket) från 1950- till 70-talet.
