På ETTELVA arbetar vi med digitala hållbarhetsanalyser i tidiga skeden. Vi ser stor nytta i att med dessa analyser skapa förutsättningar för en hållbar stadsutveckling och satte oss ner för ett samtal med vår kollega Jean Linhares som är en av dem som utför dessa analyser.
Varför är tidiga digitala hållbarhetsanalyser viktiga?
– I tidiga skeden har vi stor möjlighet att påverka projektet till det bättre genom form, placering och volym! Till vår hjälp har vi sju olika verktyg som vi använder oss av genom vilka vi tidigt kan identifiera potential och utmaningar avseende grönyta (och möjlighet att uppnå grönytefaktor), klimatpåverkan, lokalklimat (vind, sol och dagsljus), och solenergi.
Hur omfattande underlag behövs för att det ska gå att genomföra sådana analyser?
– Det som behövs är egentligen ganska grundläggande. Vi behöver veta de huvudsakliga aspekterna för projektprogrammet, vilka funktioner som ska finnas, enkla volymer samt kundens behov, avsikter och målsättningar för projektet. Oftast gör vi den här typen av analyser till tävlingar, tidiga skeden och i programhandlingsskeden då det är i dessa faser som den här typen av analyser kommer bäst till pass.
Vad innebär dessa olika typer av analyser?
– Så här kan man kortfattat beskriva de olika delanalyserna:
- Grönyta på fastigheten/kvarteret innebär att man utvärderar tomtens totala yta. Vi ser över byggnadens fotavtryck i förhållande till mängd grönyta på tomten och ser i nästa steg också över grönytefaktorn (GYF) i relation till den aktuella kommunens krav.
- Kontroll av formfaktorn innebär att man gör en allmän utvärdering av byggnadens potential att spara energi redan i tidiga designstadier. En låg formfaktor är bra för att underlätta energieffektiviteten.
- Koldioxidpåverkan undersöks genom en beräkning med hjälp av LCA-verktyget (livscykelanalys) OneClick – Carbon Designer. Genom detta verktyg kan vi ta fram ett övergripande värde för det aktuella projektets koldioxidavtryck per byggdel. I nästa steg går vi vidare och jämför projektet med ett referensprojekt som visar det aktuella genomsnittsvärdet för den specifika byggnadstypen, en så kallad baslinjebyggnad. På detta sätt kan vi se hur projektets värden står sig i förhållande till rådande genomsnitt.
- Avseende vindkomforten är det fotgängarkomforten som utvärderas. Detta gör vi genom att se över projektets utformning i förhållande till vindhastigheten enligt historiska väderdata. Vi simulerar därefter området med 12 vindriktningar inklusive den dominerande vindincidensen för att få fram värden på vindflöden, -riktningar, -hastighet och -turbulens.
- När vi tittar på direkt solljus fokuserar vi på marken runt tänkta byggnader och hur solljuset under olika delar av året når fram. Genom att se hur byggnadernas skuggor faller över platsen vid olika klockslag och årstider kan vi få fram en tydlig bild av hur marken runtom påverkas av byggnaderna. På detta sätt kan vi även se vilka delar av fastigheten som lämpar sig för olika aktiviteter/funktioner/växtlighet.
- Simuleringen av diffust dagsljus/VSC (vertical sky component) används för att utvärdera förutsättningarna för hur stor andel av det diffusa himmelsljuset som når byggnadens fasad. VSC tar hänsyn till himmelsljus, himmelsavskärmning, kringliggande byggnader och utvändiga skuggande byggnadsdelar.
- I analysen av solenergipotential tar vi fram den uppskattade mängden energi som kan genereras på en specifik takyta. Genom att ta hänsyn till takytans storlek, lutning, lokala väderdata och omgivande objekt kan varje takpanel utvärderas individuellt och kategoriseras från låg till god potential.
På vilket sätt kan dessa analyser vara till hjälp i projekt?
– Sammantaget skapar de här delanalyserna en övergripande helhetsbild för projektets förutsättningar och prestanda redan i ett tidigt skede. Analyser som kan ge värdefull riktning och kunskap inför projektets fortsättning, oavsett om det är i en pågående detaljplaneprocess eller inledande fas av programutredning eller projektering.
