En av alla de saker som våra landskapsarkitekter arbetar med är hur byggnader och gårdar möter den kringliggande marken. I projektet Kvarnholmshöjden, som vi utfört på uppdrag av Peab, har en stor och viktig del av uppdraget varit hur mötet med naturmarken vid fastighetsgränsen ska utformas. För att få en bättre insikt i hur ett sådant arbete kan se ut har vi pratat med vår kollega Hanna Mårtensson som arbetat med projektet.
Vad kännetecknar platsen för Kvarnholmshöjden?
– Kvarteret ligger som namnet antyder på Kvarnholmens höjd i Nacka kommun. Platsen är belägen alldeles intill naturmark som utgörs av en bergssluttning ner mot en lekplats, en kaj och vattnet i Svindersviken. I bergssluttningen finns en del befintliga träd och mycket berg i dagen. Gårdarna mellan husen är utförda i flera nivåer. De två nedersta gårdarna ligger i liv med det underbyggda garaget och de lägst belägna lägenheterna. Det är mot dessa gårdsdelar och lägenheter som mötet med naturmarkens bergsslänt sker, konstaterar Hanna.
Hur har arbetet med mötet mellan kvarter och naturmark sett ut i projektet?
– Arbetet har varit omfattande och bestått av flera steg, där vi landskapsarkitekter har varit spindeln i nätet för att samordna och tydliggöra det utrymmesbehov som alla teknikområden behöver på platsen. Det slutliga resultatet har varit att tillsammans med Peab skapa olika diskussionsunderlag och upprätta en dialog med kommunen angående hur mycket mark som behöver tas i anspråk för husschakt, dränering och ledningar. Diskussionsunderlagen har varit till stor hjälp för att på ett enkelt sätt förklara de stora höjdskillnaderna som kommer att uppstå och hur man kan undvika översvämningsrisk och instängda lågpunkter inom kvarteret vid extremregn. Utöver samordningen mellan konstruktörer och yttre VA har vi även arbetat med en arborist för att ta fram en trädinventering för att se vilka träd på naturmarken som är viktiga att bevara och kräver extra åtgärder vid byggnation, beskriver Hanna.
Hur tog diskussionsunderlaget form?
– I dialogerna har vi i huvudsak använt sektioner för att visa kvarterets faktiska utrymmesbehov under mark och hur detta påverkar naturmarken. Att jobba med sektioner har varit ett fantastiskt hjälpmedel för att förmedla platsens höjdproblematik. I sektionerna har vi även kunnat visa förslag på hur man av ytor som ändå behöver tas i anspråk vid byggnation kan anpassa och förhöja upplevelsen samt säkerheten i gränszonen mellan kvarter och naturmark, berättar Hanna.
