Nyfiken på: när landskap, ekosystemtjänster och klimatrisker får hänga ihop

Medarbetarintervjuer94Projekt / Vår verksamhet270Tjänster13

Hur kan vi hjälpa till att skapa projekt som både tar vara på platsens befintliga värden och står bättre rustade för ett förändrat klimat? På ETTELVA arbetar vi med både landskapsgestaltning, bedömningar av ekosystemtjänster och klimatrisk- och sårbarhetsanalyser. Vi blev nyfikna på vad som händer när de här delarna får göras tillsammans i stället för som separata uppdrag och tog därför en pratstund med några av våra landskapsarkitekter och stadsbyggnadsarkitekter.

Först och främst, vad är det egentligen ni analyserar när ni tittar på ekosystemtjänster?

– Det börjar egentligen med att förstå platsen. Det kan handla om platsbesök och kartunderlag men också om att söka information om exempelvis arter och naturvärden. Sedan tittar vi på vad det som finns faktiskt gör; vilka ekosystemtjänster som tillhandahålls.

Ett träd kan ge skugga, fånga upp vatten, bidra till biologisk mångfald, förbättra lokalklimatet och skapa rumsliga och upplevelsemässiga kvaliteter. På samma sätt kan en yta både hantera dagvatten och bidra till biologisk mångfald.

Bedömningar av ekosystemtjänster ingår i flera miljöcertifieringssystem. Det kan handla om att ta fram en platsspecifik landskapsbeskrivning och en systemhandling för landskap, där stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster inkluderas i utformningen.

Och vad tillför klimatriskanalysen?

– Den lägger på ytterligare ett perspektiv. Där tittar vi på hur platsen och byggnaden kan påverkas av ett förändrat klimat. Det kan till exempel handla om skyfall, översvämning, värmeböljor, förändrade nederbördsmönster, erosion eller andra risker som är relevanta för just den platsen. Sedan bedömer vi vilka åtgärder som kan minska riskerna.

Klimatriskanalyser är också ofta en del av miljöcertifieringen av ett projekt. De föreslagan åtgärderna för att minska projektets sårbarhet för klimatförändringar ska gärna bygga på vara naturbaserade lösningar. Här finns en tydlig koppling: en åtgärd som svarar på en klimatrisk kan samtidigt stärka ekosystemtjänsterna och bli en viktig del av landskapsgestaltningen.

Varför är det då en fördel att göra allt tillsammans?

– Framför allt för att analyserna då kan bli ett aktivt verktyg i gestaltningen, i stället för dokument som tas fram vid sidan av projektet. Om vi ser att en plats riskerar att bli väldigt varm kan träd och annan vegetation bli en del av lösningen från början. Om skyfall är en risk kan höjdsättning, regnbäddar och öppna dagvattenlösningar arbetas in i gestaltningen direkt.

Det är också här landskapsarkitekturen blir viktig. En naturbaserad lösning ska inte bara lösa en fråga på papperet. Den behöver fungera tillsammans med tillgänglighet, höjdsättning, dagvatten, teknisk försörjning, skötsel och de kvaliteter man vill skapa på platsen.

Ett bra grepp kan därför lösa flera saker på samma gång. En regnbädd kan fördröja ett skyfall, gynna biologisk mångfald och bli en del av en attraktiv utemiljö. Ett befintligt träd kan ha ett ekologiskt värde, men samtidigt ge skugga på en fasad och minska värmebelastningen. Det är den typen av multifunktionella lösningar som blir lättare att hitta när frågorna hanteras tillsammans.

Blir det också ett effektivare arbetssätt för kunden?

– Ja, det tycker vi. Om en konsult gör analysen av ekosystemtjänster, en annan klimatriskanalysen och vi sedan gestaltar utemiljön finns en risk att varje del utvecklas för sig. Resultaten kanske kommer sent, eller leder till att förslaget måste skickas fram och tillbaka och räknas om. När vi arbetar med frågorna parallellt kan vi i stället testa lösningarna direkt mot både platsens förutsättningar och projektets krav.

Det innebär också att samma platsbesök, underlag och kunskap om tomten kan användas i flera delar av arbetet. Men den största vinsten är kanske inte att man slipper dubbelarbete. Det är att projektet får en gemensam bild av vad som är viktigt på platsen och varför.

Spelar miljöcertifieringen någon roll?

– Absolut. Många av de här frågorna aktualiseras just genom certifieringssystem som Miljöbyggnad och Svanen. Men det fina är att kraven också kan användas som stöd för att göra själva projektet bättre, inte bara för att klara en certifiering.

Så vad är den stora vinsten när ETTELVA får arbeta med alla tre delarna?

– Att kunskapen faktiskt hamnar i projektet. När vi förstår platsen, klimatriskerna och certifieringskraven samtidigt som vi ritar kan vi göra medvetna prioriteringar tidigt. Då blir det lättare att bevara rätt träd, hitta rätt höjdsättning, skapa plats för vatten och välja lösningar som både går att bygga och förvalta över tid.

För oss handlar det helt enkelt om att få analys och gestaltning att dra åt samma håll. Då kan samma lösning skapa flera värden, projektet slipper onödiga omtag och kunden får en utemiljö där klimat, ekologi, funktion och gestaltning har tänkts ihop från början.