Sveriges fulaste parkeringsplatser – Behöver det vara så?

Debatt25Hållbarhet67Omvärld106

Illustration: Skeppsbrokajen Göteborg

När vi såg Naturskyddsföreningens omröstning för Sveriges fulaste parkeringsplats, tog vi möjligheten att testa vårt idéprojekt för idrottshallar på dessa ogillade platser. Det finns många sätta att öka kvaliteten i stadsrummet genom att ta sig an ytor som ofta upplevs som negativa platser i staden, våra idrottshallar är ett sätt!

Statistik visar att allt fler barn och ungdomar tillbringar större delen av sin fritid stillasittande. Trots detta folkhälsoproblem visar en undersökning som Riksidrottsförbundet har gjort att hälften av Sveriges kommuner upplever att man tvingas säga nej till unga och barn som vill idrotta på grund av att det saknas lokaler. En fullstor idrottshall tar mycket plats och där till kommer den plats som krävs för den parkering som ofta krävs i anslutning till en idrottsverksamhet. Genom att placera hallen ovanpå parkeringen kan marken  utnyttjas mer rationellt men att gräva ner parkering är en stor kostnad. Markparkering  vid sidan av hallen kostar också genom att den upptar en yta i ett samhälle där marken är dyr. Och så är den ofta, som naturskyddsföreningens omröstning visar, ful.

En lösning på båda dessa utmaningar, de fula parkeringsytorna och bristen på idrottshallar är en upplyft idrottshall med parkering under. En fullstor hall blir på detta sätt mer lättplacerad i en befintlig miljö och struktur. Platser som inte används effektivt kan då utnyttjas. Det kan till exempel vara aktuellt då man bygger ny hall i en befintlig skolmiljö i en struktur med villor. Skolor kräver också mycket parkeringsytor, samordningsvinster kan göras här.

Det skulle också kunna vara ett sätt att möjliggöra hallar i miljöer som i dag utgörs av exempelvis parkeringsytor; i handelsområden, på infartsparkeringar eller liknande som i flera av fallen på de platser som nominerats till Sveriges fulaste parkeringsplats. Placering av hall på en infartsparkering skulle dessutom föra med sig att det blir enklare att åka kommunalt till hallen.

Illustration: Skeppsbron, Umeå

Vi kommer åt många viktiga samhällsbyggnadsaspekter här. När vi inte behöver förlägga en parkeringsyta vid sidan av hallen kan den ytan i stället utnyttjas till något annat; bostadshus som kan befolka platsen, grönytor eller större utrymme för skolgård. Dessutom, genom användning med idrott på platser som annars står öde, bidrar vi till högre grad av social hållbarhet genom att platsen befolkas bättre även kvällar och helger. Hallen kan fungera som en lykta kvällstid och ge trygghet och ökad närvaro.

Taket på hallen kan utformas med takgrönska vilket är positivt då dessa platser ofta är hårdgjorda idag. Trästomme kan med fördel användas. Hallen kan också göras demonterbar och nyttjas som en tillfällig byggnad inom områden där stadsutveckling pågår.

Genom att sätta fokus på social hållbarhet både genom att uppmuntra lek och idrott samt aktivera stadens bortglömda platser kan vi skapa nya samlingspunkter i staden – det tycker vi är omtanke!

Illustration: Årby, Eskilstuna

Här kan du läsa mer om vårt idéprojekt Idrottshallar.

Här  kan du ta del av Naturskyddsföreningens omröstning  för Sveriges fulaste parkeringsplats.

Hör gärna av er till oss om ni vill veta mer om våra forsknings- och utvecklingsarbeten, diskutera möjliga samarbeten och tillsammans med oss utveckla och forma morgondagens projekt.

Kontakt:
Linda Fredén, Ansvarig för Kreativ Utveckling och FoU
linda.freden@ettelva.se

Vi har som ett experiment placerat vår idrottshall på tre av de parkeringsytor som var nominerade i Naturskyddsföreningens omröstning. Bilderna ska ses som en vision och idégenerering. Genomförbarheten av hallarna på just dessa platser har inte studerats i relation till planbestämmelser och andra styrande parametrar.