AI-Arkitekturens bästa vän?

Debatt24Event24Omvärld101Projekt / Vår verksamhet225

En sammanfattning efter panelsamtal hos ETTELVA Arkitekter

 

Den 7 juni bjöd vi på ETTELVA Arkitekter in branschkollegor till vårt kontor för att gemensamt ställa oss frågan; Är AI arkitekturens bästa vän? Den senaste tiden har samtalet kring AI och hur AI kommer påverka vår framtid fullkomligt exploderat i media. Med all rätt. AI är på snabb framfart och det är inte helt lätt att sia om framtiden, hur snabbt utvecklingen kommer att gå eller hur vi kan säkerställa att vi har kontroll?

Det är tydligt att detta är ett ämne som engagerar. Responsen på vår inbjudan var stor och bland svaren fanns kommentarer så som ”vilket spännande, men otäckt ämne”, ”bra att ni tar tag i detta ämne inom vår bransch”. Känslan inför AI är komplex och blandad men gemensamt för alla som samlades på vår terrass är att vi inte har några svar men att vi vill ta en aktiv roll i samtalet.

Vi på ETTELVA bjöd in en panel av experter med olika bakgrund för att framföra sin syn på AI och diskutera vilken roll AI kan komma att få för utvecklingen av vår bransch och stadsplanering och arkitektur. I panelen deltog;

  • Anna Martin Bell, Proposphere, konsult inom fastighetsutveckling som driver ett innovationsprojekt som tittar på hur AI och mixed reality kan bidra till hållbara arbetsplatser
  • Mariell Juhlin, Nationalekonom, strategisk rådgivare som projektlett ett AI-projekt för samhällsbyggnadsbranschen, Kraftsamling AI. Sitter i styrelsen för Akademiska hus
  • Pouriya Parsanezhad, BIM-strateg Riksbyggen, leder även en grupp för energioptimering hos BIM-alliance
  • Marcus Weiland, Vice VD på Savantic, ett AI-konsultbolag som bygger AI-lösningar inom många branscher, bland annat samhällsbyggnad. Leder bl a en genomförandegrupp för Digitala tvillingar och AI inom AI Arena
  • Erik Björnhage, ETTELVA Arkitekter, arkitekt och ansvarig för digital utveckling

Moderator för samtalet var ETTELVA:s Linda Fredén som driver kreativ utveckling hos oss.

 

Den första frågan som paneldeltagarna fick reflektera kring var vilka förväntningar de har på AI inom en tidsram på 5–10 år. Här var panelen samstämmig i att AI har potential att ge stort värde till branschen i form av effektivisering, synergier och analyser.
Marcus Weiland lyfte det faktum att det redan finns mycket AI kan göra för arkitekturen och ställde sig frågan hur lång tid det kommer ta innan branschen börjar tillämpa den? Han tror framförallt att förvaltningsskedet kommer att förändras drastiskt. Pouriya Parsanezhad inflikade att han tror att inom detta tidsspann kommer glappet mellan analys och projektering med hjälp av AI överbryggas.

”Branschens kärnuppgift är att skapa fantastisk arkitektur och AI kommer hjälpa till med det.”

Mariell Juhlin framhöll en förväntansfull syn på hur AI kan ge positiv input till arkitekturen. Hon tror att vi kommer se stora fördelar med AI när vi använder det till helt nya typer av värdeskapande i kontrast till att snabba på befintliga metoder. Branschens kärnuppgift är att skapa fantastisk arkitektur och AI kommer hjälpa till med det tror hon.

Vilka värden kan då AI bidra med för arkitekter och byggprocessen? Enligt Pouriya är ledordet effektivisering. Tidseffektivisering och högre kvalitet med hjälp av bättre analyser, bättre klimatprestanda. Anna Martin Bell tryckte på att vi inte ska se AI som en assistent utan som en ny spelare i våra team. AI kan få fram lösningar på helt nya sätt. Ibland okonventionella sätt, är vi redo för det?  Mariell framförde åsikten att beställaren har en viktig roll i processen. De behöver acceptera och efterfråga nya sätt att hantera ett byggprojekt. Hur bör till exempel en leverans se ut med ett AI-integrerat arbetssätt. Pouriya höll med om att det finns många utmaningar för beställare, det är i nuläget svårt att få fram en affärsmodell som gynnar en sådan utveckling. Erik Björnhage framhöll att om AI ska bli en jämbördig spelare så har vi alla ett ansvar att vara med i utvecklingen och kontinuerligt föra en dialog kring hur och till vad AI ska användas vilket samtliga talare instämde i.

Var finns då arkitektens roll i detta? Kommer vår roll att förändras? Detta är något som vi på ETTELVA diskuterar flitigt sedan en tid tillbaka. Finns det värden eller uppgifter som AI inte kan ta ifrån oss? Hur kan vi på bästa sätt dra nytta av AI för att göra bättre och mer hållbar arkitektur. Under lunchminglet innan panelsamtalet pratar vi med några av våra gäster och får intrycket av att alla vill samma sak, att med hjälp av AI effektivisera de monotona/repetitiva delarna av processen och på så sätt frigöra mer tid till oss arkitekter att göra det vi är bäst på, skapa god arkitektur som bidrar till ett hållbart samhälle. En projektutvecklare vi talar med säger ”Jag tror inte att vi kommer beställa färre timmar från er arkitekter, utan att ni kommer få jobba mer kvalitativt med att skapa goda värden och god arkitektur” och vi hoppas att han får rätt. Anna Martin Bell är inne på samma spår. Enligt henne kommer AI aldrig förstå fullt ut vad det innebär att vara människa, den kommer aldrig förstå hur det är att uppleva en byggnad eller stadsmiljö. Marcus Weiland tror att arkitektrollen på kort sikt kommer bli mer dynamisk med hjälp av AI, en tanke som Mariell Juhlin hakar på; ”Arkitektrollen förändras hela tiden. Till exempel så har rollen ändrats till att handla alltmer om återbruk än att bygga nytt och jag tror att det i framtiden kommer bli mer fokus på löpande förvaltning och där kan arkitekten hitta sin roll med hjälp av AI”.

I efterföljande diskussion med publiken uppkom många frågor kring gränsen mellan AI och människa och huruvida en AI kan tänka nytt och skapa konst på samma sätt som en människa. Redan nu ökar andelen AI-genererad konst explosionsartat. På årets Vårsalong på Liljevalchs i Stockholm fanns exempelvis ett AI-genererat konstverk. Marcus Weiland är inne på ett liknande resonemang. Han tror att en AI kan vara lika kreativ som en människa men att faktum kvarstår att avsändaren inte kommer vara just en människa och att detta påverkar oss.

”AI bör inte ta beslut även om det är bekvämt. Underlaget kan vara genererat men beslutet skall alltid tas av en människa”

Kommer vi att få se mottrender i relation till den snabba AI-utvecklingen? Utifrån de samtal som förs i media och på vår terrass upplever vi att det är något av en vattendelare. Det är dels de som ser övervägande positivt på utvecklingen, dels de som ser stora farhågor. Liksom med all ny teknik så kommer människor att använda det för gott och för ont. Samtliga talare var överens om att det vi kan göra är att informera oss själva kring utvecklingen, engagera oss och vara uppmärksamma. Marcus tror att ett möjligt utfall är att alla får lite samma svar från AI vilket skulle kunna leda till en likriktad arkitektur. Mellanmänskligt engagemang är antagligen en mottrend vilket för en arkitekt kan vara att fokusera på mer kreativa projekt medan det stora industriella byggandet sköts mer av AI. Mariells ord får avsluta denna sammanfattning; ”AI bör inte ta beslut även om det är bekvämt. Underlaget kan vara genererat men beslutet skall alltid tas av en människa”.

Vi på ETTELVA ser fram emot att fortsätta detta samtal som en del i ett aktivt förhållningssätt till utvecklingen av AI.

Här kan ni läsa mer om våra återkommand event Tankar på terrassen.

Vid pennan, Sara Eklund, Arkitekt ETTELVA