Boverkets nya byggregler innebär ett skifte mot ökad flexibilitet och större ansvar för branschen snarare än statlig detaljstyrning. Detta skapar både möjligheter till innovation och risker för sänkt bostadskvalitet. Samtidigt väcker osäkerhet kring tolkning och tillämpning i kommuner frågor om oförutsägbarhet och ökade kostnader.
I vårsolen samlades vi återigen på vår terrass, denna gång för ett samtal som kretsade kring de nya byggreglerna och huruvida de kommer att vara till vinst eller förlust för bostadens kvalitet. I samtalet deltog Nico Liljenberg, arkitekt och VD, ETTELVA Arkitekter, Per Linder, produktionsansvarig, Riksbyggen, Kaj Granath, arkitekt och forskare, Centrum För Boendets Arkitektur – Chalmers, Michael Strömgren, verksamhetsledare, Samhällsbyggandets Regelforum och Sara Peny, arkitekt och stadsplanerare, ETTELVA under ledning av ETTELVAs Linda Fredén.
Samtalet blottlade en tydlig spänning mellan ökad flexibilitet och risken för försämrad bostadskvalitet – och ett skifte där ansvaret i högre grad flyttas från stat till bransch. Michael Strömgren beskrev skiftet så här:
“Nu vill staten att sektorn ska ta större ansvar. Branschen sitter på kompetensen.”
Sara Peny, lyfte också frågan ur ett systemperspektiv:
“Ansvaret flyttas absolut från politik till bransch men byggreglerna existerar inte i ett regelvakuum. Andra lagrum och standarder kan komma att få ökad betydelse framöver.”
Förändringen ses av vissa som en möjlighet att frigöra innovation, men av andra som en risk för att otydliga regleringar kommer att göra att kvalitetsfrågor får stå tillbaka. Den tydligaste kritiken mot de nya reglerna under samtalet handlade om risken för att bostädernas lägstanivå sänks. Arkitekturforskaren Kaj Granath varnade för att centrala kvalitetskrav kan urholkas när detaljkrav tas bort. Han pekade särskilt på slopade krav på fönster i sovrum och minsta takhöjd:
“Det sämsta som regelverket medger kommer att bli byggt.”
Kaj satte också utvecklingen av byggreglerna i ett historiskt perspektiv, där Sveriges bostadsstandard höjdes markant under 1900-talet genom en kombination av statlig styrning och bred branschkompetens. Avsaknaden av en tydligt definierad lägstanivå riskerar, enligt honom, att bryta denna utveckling.
“Man lämnar helt etablerad kunskap om vad en god bostad är.”
Per Linder och Nico Liljenberg lyfte farhågor kring hur reglerna ska tolkas och tillämpas av olika kommuner. Per såg att osäkerhet kring detta skulle kunna skapa längre handläggningstider och ökade kostnader i projekt. Nico instämde i den bilden:
“På kort sikt förväntar jag mig en mer försiktig bransch, där aktörer fortsätter luta sig mot tidigare praxis i väntan på tydligare tolkningar.”
Samtidigt pekades på flera potentiella fördelar; ett mindre detaljstyrt regelverk kan skapa utrymme för mer innovativa och varierade bostadslösningar. Detta öppnar bland annat för nya planlösningsprinciper, alternativa rumstyper och bostäder bättre anpassade till olika livsstilar.
En punkt där panelen var relativt överens gällde möjligheterna i ombyggnadsprojekt. Det nya regelverket kan göra det enklare att anpassa befintliga byggnader och arbeta med återbruk. Kaj Granath konstaterade:
“I ombyggnadsprojekt kan man genom de nya reglerna vara mycket mer flexibel.”
Även förändringen av dagsljuskraven sågs som en förbättring. Det nya sättet att räkna dagsljus kan bland annat underlätta omvandlingen av lokaler till bostäder. Det är även gynnsamt i nyproduktion att se på lägenheten som en helhet avseende dagsljus i stället för separata rum.
Panelen lyfte fram behovet av gemensamma branschstandarder, vägledningar och praxis för att säkra bostadskvaliteten. Michael Strömgren såg också en möjlighet i detta:
“Vi kan sätta vilken bostadskvalitetsstandard vi vill, men det kräver att branschen engagerar sig.”
Panelen var också enig om att de närmaste åren blir avgörande. Implementeringen kommer att avgöra om reformen leder till innovation eller kvalitetsförsämring. Nico Liljenberg sammanfattade panelens blick framåt:
“Jag känner en stor nyfikenhet kring vilka nya branschstandarder som kommer.”
Kaj Granath efterlyste ett aktivt lärande och vill redan under hösten samla exempel på utfallet av de nya reglerna. Avslutningsvis betonade Sara Peny vikten av att fokusera på det som fungerar:
“Vi ska våga prata mer om de bra effekterna och sprida de goda exemplen.”
Här kan du läsa mer om tidigare Tankar på terrassen.