För oss börjar många projekt redan i detaljplanefasen. Vanligt är att vi tillsammans med en byggherre tittar på förutsättningarna att utveckla och bebygga redan ägd mark eller mark som de är intresserade av att köpa. Vi är nyfikna på att veta hur det är att följa projekt under en så lång tid och har därför passat på att fråga våra kollegor Nico Liljenberg och Sofia Gylje som har jobbat mycket med långa processer och projekt.
Hur kan arbetet se ut vid framtagandet av en detaljplan?
– Oftast blir vi kontaktade av en byggherre som vill utveckla och bygga på mark som de antingen vill köpa och/eller redan äger, helt eller delvis. Vi hjälper då till att se över markens potential och hur man på lämpligt sätt kan exploatera marken utifrån platsens förutsättningar, byggherrens önskemål och kommunens visioner. Nästa steg är att vi tar fram ett underlag för detaljplan som vi presenterar för kommunen där vi sedan ofta samarbetar med kommunen för att slutföra detaljplanen för området, beskriver Nico.
Hur lång tid kan det ta innan en detaljplan når laga kraft?
– Det kan variera jättemycket! Många olika aspekter väger in; Hur stort är projektet? Hur ser kommunens process ut generellt? Var ligger marken – centralt i en stad eller på landsbygden? Ligger byggherrens vision i linje med kommunens? Ibland räcker det med ett eller ett par år för en detaljplan att laga kraft för små och snabba projekt, andra gånger betydligt längre än så. För ett nyligen genomfört stort bostadskvarter i stadsmiljö tog det exempelvis knappt 8 år från påbörjat detaljplanearbete till dess att detaljplanen nådde laga kraft. I ett annat bostadsprojekt i en annan kommun avseende ett flertal mindre punkthus i en mer lantlig miljö tog processen i stället knappt 2 år, berättar Sofia.
Hur är det att följa ett projekt så länge?
– Det är väldigt roligt att få förvalta ett projekt från ax till limpa. Att vi har med oss hela platsanalysen och förståelsen för detaljplanens och byggnadernas utformning när vi går in i gestaltningsprocessen vidare genom projekteringen är en stor trygghet, konstaterar Nico.
– Verkligen! Och det är fint att se att så många av våra projekt idag, mer eller mindre, ser ut så som det gjorde redan i tidigt skede. Vi lägger under projekteringen stor vikt vid att förvalta och bearbeta de tidiga visionerna för projekten – vi vill att de gestaltningsgrepp och den identitet som satts redan då ska vara lika tydlig i den färdiga byggnaden. Är det taklandskapets böljande takfot som ger huskropparna olika uttryck och skala till husvolymerna så hamnar stort fokus på att det genomförs på ett bra sätt. Är det detaljering av entréer eller gestaltningen av fasadmaterialet som varit centralt i tidigt skede läggs lite extra fokus på genomförandet av det. Eller är det kanske samspelet med kringliggande ytor som varit extra viktigt i processen – ja då fokuserar vi på att bibehålla relationerna kring detta, beskriver Sofia.
– Precis, då det är vanligt att det dyker upp tekniska utmaningar och förändringar i senare skeden så blir vikten av förvaltandet av de gestaltande kvaliteterna och samspelen som satts i tidigt skede ännu viktigare. Så det är alltid lika spännande att besöka projekten när allt står klart och se hur vårt långsiktiga arbete faktiskt blir och upplevs, avslutar Nico.
Vill ni läsa mer om byggherredrivna detaljplaner kan ni göra det här i ett samtal med vår kollega Ilga Lanestedt som arbetar som planarkitekt.
