Inom Boverkets Nya Byggregler ryms ett större tolkningsutrymme och – vad många hoppas på – en större möjlighet till ett flexiblare bostadsbyggande. De nya byggreglerna tar exempelvis bort det specifika kravet på minst 2,40 meters rumshöjd och ersätter det med kravet på en “tillräcklig rumshöjd” anpassad efter användning. De innebär enklare regler vid ombyggnation och innehåller färre allmänna råd och måttangivelser.
Reglerna blir mer flexibla men finns det risk att det byggda blir mindre flexibelt?
I vår avslutande intervju på temat bostadens kvaliteter samtalar vi tillsammans med arkitekterna Linda Saarnak, VD, Erik Lidén och Henrietta Borseman, hållbarhetschef, om vad de anser är en flexibel bostad och hur de ser på möjligheter och risker med de nya byggreglerna.
Vad betyder det för er att rita flexibla bostäder?
– Det finns flexibilitet i flera skalor, från flexibla rum till flexibla byggnader. Det kan vara svårt att kombinera alla. Gemensamt är att det ger bostaden och byggnaden en större omställbarhet över tid. I en ideal process beaktar man flera scenarion redan från start, inleder Erik.
-Det är en komplex uppgift, säger Linda. Generellt tror jag att vi skulle behöva rita större bostäder för att öka flexibiliteten i våra byggnader men det är svårt att argumentera för i och med den ekonomiska utmaning som både våra beställare och bostadskunderna har.
-Jag har i några projekt nyligen ritat kompakta stora lägenheter med många rum där vi visat på olika typer av rumsindelning och där har vi sett att kunderna valt olika lösningar. Det visar tydligt att vi alla har olika behov när det kommer till vårt boende, berättar Henrietta.
-Man landar ofta i tajta SIS-mått (Svensk Standard) när vi ritar mindre lägenheter, då blir varje rum väldigt skräddarsytt för just den då tänkta rumsfunktionen. Det vore intressant att testa generella rum i dess yttersta mening, säger Linda.
-Vi försökte det med Flexibilitetshuset. Där ritade vi generella lägenheter där bara installationsschakten är fasta, och där tanken är att addera väggar och skapa rumsindelningar utifrån individuella behov. Sen är kanske inte originalplanen bättre än en annan bostadsplan men den möjliggör den flexibilitet vi far efter, fortsätter Henrietta. Det är flera faktorer som påverkar efterfrågan på olika typer av boende så som åldrande, unga vuxna som bor kvar hemma, barn som flyttar ut. En lösning som vi testat i några projekt kan vara uthyrningsdelar som möjliggör generationsboenden och kvarboende.
Hur står sig bostäder från tidigare årtionden avseende flexibilitet idag?
-Jag tycker att man kan se olika bostadskvaliteter i olika epoker från 80-talet och bakåt, säger Linda. Förändrade energikrav genererade ett bostadsbestånd med små fönster vilket inte ger stor flexibilitet idag. Min snabba analys är att det generellt var generösare rumsstorlekar fram till 2010-talet, därefter har det blivit mer komprimerat. Nu pratar jag om vardagsarkitektur och inte mer exklusiva bostäder som har helt andra förutsättningar.
-Ett fint historiskt exempel är landshövdingehusen i Göteborg. De har ofta flera generella lika stora rum. Dock är det byggnader med bara två lägenheter per våning vilket inte är ekonomiskt gångbart idag i och med kravet på hiss, berättar Erik.
-Det man ofta lyfter fram som lägenheter som är eftertraktade är bostäder från förra sekelskiftet, fortsätter Henrietta. Det vi uppskattar med dessa lägenheter är att det är rum som kan växla funktion i och med högre takhöjd och större rum. De innehar ofta en tanke om axialitet och sikt åt två håll. De präglas ofta av en högre omsorg om invändiga detaljer. Det är kvaliteter som vi borde värdesätta även idag.
Med de nya byggreglerna, kommer möjligheten till att bygga in flexibilitet i våra byggnader öka eller minska?
-Jag tolkar det som om att syftet med de nya reglerna är att skapa utrymme för mer flexibilitet. Men för att uppnå det måste vi övervinna de ekonomiska aspekterna. Det blir viktigt att mäta kvaliteter då de inte mäts via styrande mått. Exempelvis med Centrum för boendet arkitekturs verktyg MAB för att mäta bostadskvaliteter. Det måste gå att följa upp för att kunna göra en kvalitativ bedömning, resonerar Linda.
-Vi återvänder i våra resonemang till kvaliteter som gynnar flexibilitet såsom takhöjd, generella rum och detaljering. Hur motiverar man en högre takhöjd i relation till projektets ekonomi? Kan man koppla det till detaljplanebestämmelser? I en pressad ekonomi jagar våra kunder efter möjligheten att få in ytterligare en våning. Idag finns inte tillräckliga incitamentet för en byggherre som bygger en bostadsrätt och sen säljer projektet och inte förvaltar det själv, säger Henrietta.
-Vi måste argumentera för andra möjligheter, inflikar Erik. Om man har högre takhöjd kan man till exempel ha loft i utvalda delar som ger extra boyta.
Det vi ritar idag, hur kommer det ses på av nästa generation arkitekter?
– Sannolikt ganska oflexibelt. Väldigt installationsintensivt med många spridda schakt till skillnad från äldre bebyggelse med självdrag. Lägenhetsavskiljande väggar och schaktlägen som hindrar sammanslagning av lägenheter. säger Linda.
– Och därtill en massa gubbar i tak, instämmer Henrietta. I och med att vi under de senaste åren byggt så pass mycket smålägenheter har husen mycket bärande stomväggar. I ett projekt som vi jobbade med för ett par år sedan ritade vi ett uppstolpat golv i markplan. Det möjliggjorde en flexibilitet i det att man kan ta bort golvet och bygga om bostäderna till lokaler när efterfrågan på service växer. Det var en tolkning av detaljplanen för att möjliggöra flexibilitet för kommande ombyggnation, det tycker jag var väldigt positivt.
– I en del projekt har det funnits en tanke om flexibilitet i utgångsläget. Men sen har man löst saker på plats på ett sätt som bygger bort den första tanken om flexibilitet. Jag tror att det behövs en kunskapshöjning i branschen i stort för att vi alla ska ta det längre perspektivet i åtanke, att vi bygger för kommande generationer, avslutar Erik.
