CIX – Ett verktyg för mer cirkulära byggnader

“Går det att ta ett helhetsgrepp kring den cirkulära ekonomin kopplat till byggnadsutformning och mäta en byggnads cirkularitet på ett enkelt sätt? Ja, vi tror det! I CIX-projektet visar vi hur.”

Emma Östlund, Hållbarhetschef

Projektbeskrivning

Intro

Att bygga och riva skapar 10 miljoner ton avfall i Sverige varje år – dubbelt så mycket som avfallet från alla hushåll, det måste vi sluta med!

Genom att utgå från ett hus som Riksbyggen bygger återkommande har vi identifierat förslag på lösningar för ökad livslängd, stor variation i husets möjliga användning över tid samt hittat enkla lösningar för mer återvunnet och återbrukat material samt möjlighet till återbruk i nästa användningscykel. Vi tar fram en teoretiskt justerad variant och en teoretiskt maximerat cirkulär variant. Vi kallar dessa justerad testbädd och maximerad testbädd. För att underlätta för fler att arbeta cirkulärt har vi summerat våra erfarenheter i verktyget CIX – ett verktyg för att mäta en byggnads cirkularitet.

Bakgrund

Vi på ETTELVA Arkitekter är stora inom bostadsarkitektur. Vi har dessutom höga hållbarhetsambitioner i våra leveranser. Genom aktivt arbete för att bidra till en klimatneutral och fossilfri byggsektor och delaktighet i branschens färdplan mot fossilfrihet och klimatneutralitet har vi även åtagit oss att ge våra beställare förslag på flexibla och klimatsmarta lösningar. En viktig pusselbit är byggnader som utformas enligt den cirkulära ekonomins grunder.

Uppdrag

CIX-projektet är ett utvecklingsprojekt initierat av ETTELVA Arkitekter och finansierat av Boverkets stöd för innovativt och hållbart bostadsbyggande. Vi har genomfört projektet tillsammans med Riksbyggen, Lokalförvaltningen i Göteborg och Bengt Dahlgren. I arbetet har en rådgivande referensgrupp med experter inom cirkularitet skapats, med deltagare från IVL/Basta, Rise Victoria, Sundahus samt Cradle net/WWF.

Koncept

Vad innebär egentligen cirkulär ekonomi? Det vill CIX-projektet hjälpa till att svara på. Vi tycker att en byggnad behöver tas fram enligt den cirkulära ekonomins principer för att få kallas cirkulär, det vill säga utifrån:

  • Minimerat resursuttag
  • Maximerad livslängd
  • Förutsättningar för flera användningscykler för såväl huset som materialen
  • Förutsättningar för kontinuerliga kretslopp av produkter och ingående material
  • Minimerad blandning av tekniska och naturliga näringsämnen (ex. mekaniska kopplingar istället för kemiska, undvikande av kompositmaterial etc.)

Metoden innebär alltså att i första hand designa med återbrukat, återvunnet och biobaserat material.

Arkitektur

Inledningsvis har vi ställt oss frågan – går det att redan från början skapa ett hus där behovet av personifiering och ombyggnationer, med resursslöseri som följd, minimeras? Att skapa bra förutsättningar för många olika människors behov genom olika skeden i livet?

För att ge förutsättningar till en anpassningsbar och oprogrammerad yta som kan förändras över tid har vi i den maxade testbädden bland annat arbetat med att frigöra så mycket golv- och fasadyta som möjligt till rum som kräver dagsljus genom att koncentrera kök och våtrum kring ett sammanslaget schakt i byggnadens kärna. Fast inredning, som ofta rivs ut eller byggs om, har minimerats och ersatts av klädkammare och stora utvändiga förråd. Materialval som håller över tid och går att underhålla väl väljs, såsom massivträstomme i kök och slipbara trägolv.

Utformningen av anpassningsbar arkitektur har sorterats enligt tre begrepp som ofta använts inom forskning och debatt i frågan om anpassningsförmåga (Braide, 2019, “Dwelling in time, Studies on life course spatial adaptability”, s.13-15):

Generalitet: Fasaden är väl genomtänkt med en generell och repetitiv fönstersättning, samt betydligt fler fönster för att kunna dela av rum. Fönsterbredderna är i standardmått, och kan även bytas till dörrar för att möjliggöra för fler entréer vid behov. Fasaden utformas repetitiv och med generella mått för att minimera avfallsmängder och maximera valmöjligheten avseende fasadmaterial. Generalitet i sektion, med något högre rumshöjder än standard, har skapats för en möjlig flexibel användning av byggnaden över tid. Huset har utformats för att möjliggöra för olika takutformningar och därigenom skapas även en valmöjlighet avseende takmaterial (som kan väljas utifrån exempelvis utbud av återbrukat material).

Flexibilitet: Vi har i projektet eftersökt en maximerad flexibilitet för att tillmötesgå varierande behov hos de boende med minimal påverkan på materialåtgång. Byggnaden är därför anpassad till varierande användning, med mycket flexibel planlösning. Bärande innerväggar som låser planen minimeras och golven läggs flytande över hela lägenhetsytan, även under inredning och innerväggar.

Elasticitet: Byggnaden ger förutsättningar för en elastisk användning, där enheter kan slås samman till ett sammanhängande våningsplan, en yta kan tillfalla en bostadsenhet eller i sig självt utgöra en lokal eller bostad. I planeringsskede kan rum enkelt adderas eller tas bort vid behov av annan lägenhetsstorlek utan att fasta delar som kök och badrum påverkas. Genom den flexibla grundplanen, samt att fasaden möjliggör ett flertal lägen för fler entréer, skapas elasticitet över tid.

 

Länk till slutrapporten hittar du här.

Länk till lanseringswebbinariet hittar du här.

Fakta
  • Beställare: Utvecklingsprojekt
  • Finansiering: Boverkets bidrag för innovativt och hållbart bostadsbyggande
  • Samarbetspartners: Riksbyggen, Bengt Dahlgren och Lokalförvaltningen Göteborgs stad
  • År: 2020
Kontaktpersoner
  • Emma Östlund
  • Hållbarhetschef, Miljöplanerare/Hållbarhetsstrateg
  • 072-450 01 02
  • Henrietta Borseman
  • Arkitekt SAR/MSA
  • 076-502 03 34