Nyfiken på: Tillgänglighet

På ritbordet46Projekt / Vår verksamhet139

Hos oss på ETTELVA har vi flera medarbetare som är certifierade sakkunniga inom tillgänglighet. Vi är nyfikna på vad det arbetet kan innebära och har därför pratat med Caroline Sand, en av våra duktiga sakkunniga, för att få veta mer.

Vad innebär det att vara certifierad sakkunnig inom tillgänglighet?

Det innebär att vi har behörighet att genomföra kontroller av tillgängligheten i våra byggda miljöer för personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga. Kontroller som kan genomföras både vid nybyggnation och i befintlig bebyggelse samt i projekt som vi på ETTELVA ritar, men också i projekt som ritas av andra. Tillgänglighetsarbetet kan innebära mycket, vi kan vara engagerade i projekten redan från tidig projekteringsfas hela vägen till genomförandet av kontroller på plats i byggnaderna efter färdigställande för att säkerställa att tillgänglighetskraven uppfylls vid slutbesiktningen.

Vad är den största utmaningen vid en slutbesiktning?

Det är generellt svårt att göra en slutbesiktning om man inte varit med under projekteringsfasen i projektet. Om någon annan har granskat bygglovshandlingarna och varit med under projekteringen så finns kanske lösningar framtagna i samråd med någon annan sakkunnig. Ibland kan det vara svårt att följa den historiken och/eller varför man valt att lösa saker på ett visst sätt.

Sen när man väl kommer på plats på en slutbesiktning finns många utmaningar. Ofta är det fortfarande en byggarbetsplats och allt är inte monterat för att kunna besiktigas. Då kan man behöva åka tillbaka några dagar senare för att besiktiga det som inte var färdigställt.

Vad blir oftast fel?

Teknik och skyltar som ska nås från sittande position är ofta felplacerade, dörrar är ofta tunga eller har dörrstängare men saknar dörröppnare eller någon annan lösning för att hjälpa till att öppna dörren. Ofta saknas kontrastmarkeringar vid målpunkter, dörrar och trappor. Det händer att avlopp eller annan håltagning hamnar lite fel och då blir följden att även WC, tvättställ eller något annat som behöver vara tillgängligt placeras lite annorlunda mot bygghandling. Ibland blir radiatorer tjockare än från början planerat och sitter i vägen för tex en kökslucka eller en garderobsdörr.

I bostäder är det vanligt att förrådsutrymmen endast har dimensionerande mått för inomhusrullstol. I allmänna utrymmen, utanför den enskilda bostaden, är det dimensionerande måttet 1500 mm för liten utomhusrullstol som gäller.

I trappor och gradänger i större byggnader är ofta balansstöd inte tillräckligt genomtänkta. Stora entrépartier kan sakna tydlighet för att kunna orientera sig till dörren för en person med nedsatt syn. Alla stora glaspartier behöver markeras för att undvika sammanstötning.

Sen ska plan mark vara just plan, med en lutning om max 1:50. Något som kan vara knepigt att justera i efterhand.

Vad ska man tänka på som arkitekt?

Som arkitekt är det viktigt att ha med sig våra lagar och regler redan vid de första pennstrecken. Det kan vara svårt och kostsamt att i efterhand skapa mer utrymme eller flytta avlopp, vatten och el-installationer. Tänk igenom för vem byggnaden avses. Är det en publik plats? Är det en skola? Eller kanske en skola med delar som är publika? Är det bostäder med en gästlägenhet? Regelverken skiljer sig åt beroende på användning och det kan i tidiga skeden vara så att allt inte är definierat. Då är det av yttersta vikt att se över tillgängligheten vid flera tillfällen under projektets gång.

Att ha en god dialog med TIL-sakkunnig i projektet under projekterings- och byggskede innebär i flera fall att man fångar upp viktiga saker tidigare under projektets gång och hinner åtgärda det innan de blir byggda och därmed får anmärkningar vid besiktning.

Våra sakkunniga inom tillgänglighet har tillsammans tagit fram en lathund med smarta saker att tänka på när man projekterar bostäder.

Lathund för TIL hittar ni snart här 😉