Nyfiken på: Barnkonsekvensanalyser (BKA)

Medarbetarintervjuer79Omvärld104På ritbordet97Projekt / Vår verksamhet230

Sedan barnkonventionen antogs 1989 har barnens rättigheter fått en allt större vikt i hur vi planerar och utvecklar våra samhällen och städer. Den 1 Januari 2020 blev det lag att implementera barnkonventionen i alla beslut som rör barn däribland i stadsplaneringen. Sedan dess har de flesta kommuner krav på att det tas fram barnkonsekvensanalyser (BKA) i arbetet med nya detaljplaner; något vi är nyfikna på att veta mer om!

Vi har därför passat på att prata med våra kollegor Hedda Nilsson Orviste och Anita Hansson för att få veta mer om hur vårt arbete med Barnkonsekvensanalyser kan se ut.

Vilken är barnkonsekvensanalysens roll i stadsplaneringen?

– Det är att analysera och beskriva konsekvenserna för barn och unga i den fysiska miljön som vi planerar för. Beroende på vad området haft för funktion tidigare och vad den nya användningen kommer att bli så varierar nivån av inverkan på barn och unga, sammanfattar Hedda.

Hur ser processen för arbetet med Barnkonventionen och Barnkonsekvensanalyser ut?

– Det kan variera väldigt mycket, både beroende på kommun, men också på funktion och målsättning för aktuellt område. Den senaste tiden har vi jobbat med detta i projekt mot Stockholms stad och använt deras arbetssätt så det ligger nära till hands att använda deras metoder som exempel för att beskriva hur arbetet med barnkonventionen kan se ut. I deras process fokuserar det inledande arbetet generellt på att identifiera hur barnkonventionens bestämmelser kan genomsyra stadsbyggandet. Ofta genomförs platsbesök och dialoger upprättas med skolor och förskolor. Samtal som utförs med målsättningen att lyfta barns favoritplatser, tråkiga platser, otrygga platser och önskemål för den fysiska miljön. En kartläggning som generellt sett uppdelas efter åldersgrupper och kön, där resultaten sammanställs i kartor och slutsatser som sen fungerar som underlag för vidare arbete. Ett arbete som vi i våra senaste projekt varit presenterade när vi påbörjat vårt arbete med BKA:n, förklarar Anita.

– I samband med utvecklingen av en detaljplan tas sedan projektspecifika målsättningar för barn och unga fram enligt Stockholm stads process. Målsättningarna utgår från projektets olika delar och pekar på saker som att det ska vara säkert för barn att vistas i trafiken, att barn ska känna sig trygga och att det ska finnas tillräckliga grönområden och lekytor när fler barn flyttar in i området, beskriver Hedda.

– När dessa delar är gjorda genomförs den slutgiltiga barnkonsekvensanalysen, som tar utgångspunkt i områdets och planområdets värden, utmaningar och behov samt följer upp hur indata och målsättningar från det inledande arbetet har förankrats i det slutgiltiga planförslaget. BKA:n ska beskriva den påverkan och de konsekvenser som planförslaget bedöms få för de barn som bor i området idag samt för de barn som flyttar in i området framöver. Rapporten ska även ge rekommendationer och vägledning avseende förbättrande åtgärder för de delar som påverkar barn och unga negativt. Hur omfattande BKA:n är i ett projekt varierar mycket, ofta beroende på den nya detaljplanens inverkan på barnens fysiska miljö och den aktuella kommunens arbetssätt för BKA. Ibland tar vi fram en BKA utan att ha dialogmaterial till grund och arbetet med målsättningar kan också se väldigt olika ut. Detta arbetssätt är som sagt ett exempel, men kärnan i arbetet är alltid densamma – att värna om barn och ungas plats i stadsbyggandet, summerar Hedda.

Vilka verktyg använder ni i arbetet med Barnkonsekvensanalyser?

– Vi brukar inleda med att göra en egen analys utifrån ett barnperspektiv. Våra huvudsakliga verktyg är dels den checklista som vi på ETTELVA har tagit fram för arbete med barnkonventionen och BKA, vårt verktyg omtankesindex samt verktyget MAB, Manual för analys av bostadskvaliteter, som forskare på Chalmers, knutna till Centrum för Boendets Arkitektur (CBA) där vi är stödjande partners, har utvecklat. Genom dessa metoder analyserar och identifierar vi konsekvenser för barn och unga i det aktuella området och drar slutsatser för vilka konsekvenser den nya detaljplanen får för området, berättar Anita.

Vad är viktigt att tänka på i arbetet med barnkonsekvensanalyser?

– För att kunna klarlägga barnets perspektiv i ett stadsutvecklingsprojekt är det viktigt att perspektivet är en del av planprocessen redan från start. Ju tidigare barnets perspektiv kommer in i projektet, desto bättre är det. Genom att inleda arbetet med BKA:n tidigt i detaljplaneprocesserna går det att redan från start få med och integrera barn och ungas behov i arbetet med detaljplanen, förklarar Hedda.

– Och som i alla projekt är erfarenhetsåterföring från genomförda projekt av högsta vikt. Att man i planprocesserna ser över och analyserar de utfall som blir avseende barn och ungas plats i de fysiska miljöer vi skapar. Hur blev det faktiska utfallet och vad kan vi lära oss av det/ta med oss in i kommande projekt, beskriver Anita.

Vad ser ni som de största utmaningarna i arbetet med Barnkonsekvensanalyser?

– En stor del av både detaljplaneprocessen och arbetet med BKA:n handlar om att göra avvägningar mellan olika parametrar och dess inverkan. Vilka åtgärder ger mest positiv inverkan på viktiga parametrar utan att ge allt för negativa konsekvenser på andra? Generellt sett är det ofta en utmaning att ge tyngd till mjuka värden, men vi ser BKA:n som ett viktigt dokument för att åstadkomma just detta – att kommunicera och lägga fokus på barn och ungas behov i den byggda fysiska miljön, konstaterar Hedda.

– Verkligen! Vidare ser vi även utmaningar i att hitta sätt att säkerställa BKA:ns integrering och effekter i genomförandeprocessen. Hur säkerställer vi att det som faktiskt byggs tar med sig barnets perspektiv i byggnationen? Några saker som vi tror är viktiga för att åstadkomma detta är att arbeta för att hitta sätt att integrera BKA:ns slutsatser i de vägledande dokument som vidare kommer ligga till grund för bygget av det nya området. Dialog med kommunen och exploateringsenheten ser vi också som viktiga för att åstadkomma detta, summerar Anita.